Åh har en slappar dag idag! Så skönt. Alla måsten får vänta tills imorgon...Det springer ju inte iväg direkt! Behöver göra ingenting. Sitter fortfarande i pyjamas och tänker fortsätta göra det, ska gå och lägga mig i sängen för att titta på tv och dricka lite kaffe, sen ska jag gå upp, när det är dags att laga mat. Annars har veckan vart bra, och igår hade jag utvecklingsamtal. Jag berättade MYCKET och min a-ledare ska ta upp med den berörda så mycket det går. Det måste bli någon ändring, för jag är trött på den dåliga stämmningen på jobbet. Smilandet och fake skratten. Trevlig när den vill, men mest otrevlig och ljuger som en häst travar. Så jäkla boring. Dessutom mycket gnäll, och då på barnen som är SÅ jobbiga. Frågan är vad de gör åt det? Svaret är: ingenting. Om man ger förslag så blir det bara konstiga blickar och inget gensvar. Fattar inte människans problem! Sen har hon väldigt svårt att jobba ensam, verkar inte kunna klara av att inte få snacka med en vuxen. Likadant ute, bara stå i grupp och snacka, ser inte barnen. De får oxå vänta om hon pratar och hon säger inte det på ett trevligt sätt. Barnen ska bara lyda. Göra som man säger, annars är de jobbiga. Satt igår med en pojke som upplevs som jobbíg i tre timmar och lekte med play-doo! Han tyckte det var så roligt, och han var så duktig. Men får han stimulans av de andra? Nej bara skäll och suckar...Gemensam barnsyn är så viktig! Alla vi utom en har det. På mitt jobb är det barnen i första hand och resten får vänta. För mig är det naturligt. Men jag tycker om barnen, och det gör nog inte hon. Stackars människa. Inga vänner har hon och det är ju inte så konstigt. Vem orkar umgås med någon som har så svängit humör? Nej tacka vet jag äkta människor.
Jag vill bara att mitt jobb ska bli kul att gå till igen!
Bilden är lånad från hm.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar